I tusentals år har vi bytt arbetskraft mot någon form av ersättning. Lönen för utfört arbete och sättet den administreras på har sett olika ut genom tiderna – från betalning i salt och bokföring på stentavlor till pengar på bankkonto och automatiserade lönesystem. Följ med på en tidsresa i lönekonsultens fotspår!
3 000 f.Kr – 500 e.Kr – löner huggna i sten
Långt tillbaka i tiden bytte man tjänster mot bröd, kött, säd och tyg – viktiga förnödenheter på den tiden. I antikens Rom fick arbetstagare betalt i salt, mark och mynt. I forntida Egypten betalade man arbetskraft med bland annat öl. Det upplägg som är mest likt dagens lönesystem fanns i antikens Grekland där tjänstemän och kassörer brukade hugga betalningsuppgifter i sten.
1300-talet och 1400-talet – den moderna bokföringen föds
Verksamheter började inse att de måste bokföra inkomster och utgifter för att kunna bygga ett framgångsrikt företag. Till en början noterade man bara försäljning och inköp men så småningom bokförde man även löneutbetalningar och började hantera skatteinbetalningar åt sina anställda.
Mitten av 1500-talet – kassörer betalar ut löner
Myndigheter och militären i Europa började anställa kassörer vars arbetsuppgift var att sköta löneutbetalningar.
1760–1830 – industriella revolutionen kräver löneadministration
Under den industriella revolutionen ökade sysselsättningen bland befolkningen och man behövde ett system för att hålla reda på arbetstagare och deras löner. I engelsktalande länder började man använda ordet ”payroll” för löneadministrering, ett begrepp som används än idag. Under denna period uppstod ett skifte från att betala lön för utfört arbete i form av mat, kläder och husrum till rena pengar i handen. Detta gjorde att människor kunde börja köpa varor och tjänster som de behövde.
1800-talet – nytt sätt att betala ut lön
Banker började utveckla nya tjänster som gjorde att löntagare kunde få sina pengar utbetalda till ett bankkonto istället för i handen. Även detaljhandeln utvecklades och människor hade nu fler ställen att spendera sina pengar på. Att få betalt och att spendera pengarna blev allt lättare. Lönehantering var fortfarande inget eget område, det var istället något sekreterare och administratörer gjorde vid sidan av sina andra arbetsuppgifter.
1900-talet – manuell lönehantering
På 1950-talet lanserades det första datoriserade systemet för olika typer av administration. Från början användes systemet till beräkningar och värderingar men snart användes det även till löneadministration.
1962 startade Purdue University i USA den första utbildningen i datorvetenskap – detta blev startskottet för automatiserad löneadministration.
På 1970-talet grundades flera företag som specialiserade sig på löneadministration. Deras fokus låg på att automatisera processen samt göra den snabbare, noggrannare och mer kostnadseffektiv.
På 1990-talet kom det stora teknikskiftet när datorer blev mer tillgängliga och möjliggjorde en ny typ av datahantering. Löneadministration var fortfarande inget eget område – det klumpades ihop med andra administrativa uppgifter och företagsledare ifrågasatte om det ens var nödvändigt att ha ett lönesystem.
2000-talet – en yrkestitel och digitala lönesystem
Runt 2005 började vi göra allt fler ärenden online – till exempel betala räkningar. Nmbrs grundare Michiel Chevalier såg att det fanns en ny möjlighet för chefer, anställda, kunder och byråer att samarbeta kring HR och lön. Nmbrs var från början en redovisningsbyrå men vi såg att det fann ett nytt sätt att uppfylla kundens behov i en digital era. Vi var vana vid att bygga skräddarsydda lösningar åt våra kunder och tog med hjälp av dem fram en molnbaserad tjänst inom löneadministration och HR som lanserades 2009.
Visma Nmbrs HR- och lönesystem innehåller förutom verktyg för löneadministration även bland annat HR-stöd, avtalsmallar och en smidig mobilapp. Anställda kan se sina lönespecifikationer, avdelningscheferna kan hålla koll på semesterplaneringen och ekonomichefen kan ta fram bokföringsunderlag. Vi skräddarsyr en lösning utifrån dina behov så att du får mer tid över till att fokusera på medarbetarna, företaget och professionell utveckling.
De första yrkesutbildningarna för lönekonsulter infördes i början på 2000-talet och löneområdet började få en större betydelse på arbetsplatsen. Lönebranschen fick en skjuts av att Löneföreningen tydliggjorde att en yrkestitel och auktorisation var viktigt för att utveckla lönekonsultens roll. 2014 blev de första auktoriserade lönekonsulterna certifierade – det blev en slags bekräftelse på hur viktig yrkesrollen är och vilken kompetens lönekonsulter besitter.
2020 – rådgivning och automatisering
Lönebranschen är relativt ny och är idag ett eget affärsområde. Rollen som löneadministratör har utvecklats mycket under de senaste 20 åren men ligger ändå efter många andra branscher när det gäller ny teknik. Detta beror till viss del på att löneadministration inte är företagens kärnverksamhet och därför prioriteras ner. Man behåller gärna trygga – om än lite äldre – lösningar eftersom löneutbetalningar måste fungera, det finns helt enkelt inte utrymme för att testa något nytt som floppar.
Tack vare att lönesystem automatiseras och blir lättare att interagera med har löneadministratörens roll förändrats från registrering till kontroll och en mer rådgivande roll. Idag är det därför vanligt att använda begreppet lönekonsult istället för löneadministratör. Ett automatiserat lönesystem gör inte lönekonsulten överflödig – tvärtom! Lönekonsultens arbete blir smidigare och snabbare, samtidigt som risken för mänskliga fel minimeras.
Vad händer i framtiden?
Vi har kommit långt sedan stentavlornas tid. Löneadministration och lönekonsultens roll utvecklas ständigt. Vad har framtiden att bjuda på? Det ska vi ta reda på här på bloggen härnäst.
Nyfiken på mer? Du kan alltid boka in en demo med en av våra Nmbrs-experter, eller ladda ner vår funktionsöversikt nedan för att få reda på mer om Nmbrs många olika funktioner, och hur dessa kan hjälpa dig att automatisera och digitalisera din verksamhet för högre effektivitet!
