Hur vi får betalt för arbete har alltid hängt ihop med samhället i stort och de som betalar ut lönen har alltid fått anpassa sig till omvärlden. Det handlar om pengar och värde, Men lika mycket om bokföring och om ständigt mer komplicerade system. En komplexitet som vi idag har bra lösningar för.
Ersättning har nästan alltid funnits. Utvecklingen hur vi fått betalt har skett över lång tid. Från tidig mänsklig historia med byte av varor och betalning i salt, djur och snäckor. Till mynt och pengar, där symboliskt värde i ett betalningsmedel räcker. I handelns och krigens spår dök behov att kunna betala en sold eller en lön upp, dvs ersättning för utfört arbete. För det vi idag kallar lön har ju inte alltid sett likadant ut.
I ett brev till greve Gustav Adolf de la Gardie (1647–1695) från befallningsman Gunnar Isaksson bad gårdsfogden på Almö om tillstånd att få sälja den producerade ullen, daterad den nionde november 1679 ur vol. 435 Tidöarkivet, Riksarkivet. Pengarna behövdes för att betala lönerna. Utan svar skrev samma fogde ett knappt år senare, i september 1680, frågan på nytt:
”(de) vilja nu i denna tiden hava sin lön och inga medel har jag i handen”.
Flera av dem hade lön innestående från förra året. Fogden var med rätta bekymrad:
”jag kan snart ingen dräng få eller piga, ty vart år samma klagan om deras lön”.
Pigor och mjölkkor: Strömmen 1914, Östergötland
Sedlar möjliggjorde
För svensk del kom de första sedlarna (kreditsedlar) i slutet av 1660-talet. När väl sedelbruket etablerat sig, kunde betalning ske i modern form. Men detta var en tid, som i stort fortfarande präglades av självhushållning och lön var fortfarande ovanligt. Sedan kunde även brist på kontanta medel orsaka svårigheter. Och dåtidens lön betalades inte bara i i pengar, utan även i en kombination med till exempel silver och spannmål - variationen var stor. Det var ofta adelns gårds- eller bruksfogdar som var ansvariga för lönen.
Efter 1870 har den ekonomiska utvecklingen i Sverige präglats av industrisamhällets framväxt. 70 procent av befolkningen var beroende av jordbruk 1870, idag är den siffran mindre än 6 procent. Ändå är det först på 1930-talet som fler arbetade inom industri än inom jordbruk i Sverige.
Statare Karl Rikard Ekström berättar om 1902 i ett utdrag från Institutet för Språk och Folkminnen, Karl Rikards historia. Vi känner igen att förmedlingsföretaget tog en del av ersättningen från arbetsgivaren. Dessutom var ersättningen (förutom årslön) även ”stat” (bostad och kost):
”Min första årslön var 75 kronor med städjan, alltså utgjorde den egentliga årslönen 70 kronor och av den lönen fick jag 15 kronor under årets gång. Resten fick jag när tjänsteåret var slut. Så var tjänstelagen på den tiden.”
Riksgäldskontorets kreditsedel, 2 riksdaler 24 skilling specie.
Industrin tar över
Övergången till industrisamhälle var relativt långsam, likaså anpassningen för människor att få en lön som skulle räcka till allt. Övergången innebar också att de löneansvariga blev betydligt fler, samtidigt som yrket blev mer och mer komplicerat. För med industrialismen kom urbanisering och med den de stora politiska reformerna. Inte alltid så roligt för en med ansvar för bokföringen. Nu skulle alla nya skatter räknas ut noggrant, innan utbetalningen av nettolönen kunde göras.
Kontant, check och kort
Efter 1700 och 1800-talets enklare utbetalning av pengar tillkom lönespecifikationerna under 1900-talet. Det nya var den anställdes specifikation, när det blev allt viktigare för människor att själva ha koll. På 1960-talet började checkerna att ersätta kontanthanteringen i lönearbetet. Under 70-talet kom nästa stora förändring: uttags- och betalkorten. Med dem blev det allt vanligare med inbetalning av lönen direkt på ett bankkonto. I en artikel från 2002, berättar en lönehanterare hur det var när checkarna kom, citerad ur en artikel i Svenska Dagbladet den andra februari 2002, ”Gamla betalningsmedel checkar ut”:
”– Det kom en man från banken till arbetsplatsen i slutet av 60-talet och ritade på ett blädderblock hur det gick till att skriva ut en check, berättar Göran Jönsson, senare informationschef på Konsumenternas bank- och informationsbyrå.
– Så byttes det bruna kuvertet med kontanter från kassakontoret ut mot en lönespecifikation och ett lönekonto på banken.
Sedan, minns Göran Jönsson, fick man ett noteringshäfte där det var väldigt noga att alla utskrivna checkar bokfördes.”
Behovet av att kunna förenkla för löneadministratören har hela tiden ökat, när systemen blir mer komplexa. I princip all utveckling i lönearbetet från 1600-talet fram till slutet av 1900-talet har gett ansvariga fler arbetsuppgifter. Det är mängder av information som måste processas. Från avtal om ersättning, via skatter och avgifter, till hur lönen ska betalas ut. Samtidigt som du måste ha koll att allt blir korrekt, både för individ och för uppdragsgivaren. En utveckling som tack och lov har brutits genom automatisering och äkta digitalisering.
Snabbare och effektivare
Framme vis 2020-talet gör våra automatiserade system mer än att bara underlätta. De sparar tid, ger möjlighet för överblick och prognoser. Digitaliseringen ger dig utrymme att arbeta mer strategisk. Det är till exempel fortfarande lika viktigt att ha bra kontroll, fast många kontroller är redan inbyggda i systemen. Dessutom kan du enkelt och snabbt se om någons lön avviker markant jämfört med föregående period.
Ditt jobb blir Pigor och mjölkkor, Strömmen 1914alltså effektivare, enklare att utföra och går snabbare. Automatisering har förmågan att göra dig till en lönehjälte, i stället för att dränka dig med jobb. Så, visst har vi kommit en bra bit från att räkna ihop sedlar och mynt i ett lönekuvert?
